På Kristi himmelfärdsdag i mitten av maj checkade Annelie och jag ut hyrbilen och styrde mot Öland. Tillslut. Bakhjulen hade låst sig efter tvätten och en på hyrbilsfirman fick ta fram stora släggan och slå på dem tills de lossnade. Vi började med att köra till Station Linné, där en sånglärka välkomnade oss med sin sång ovanför parkeringen. Vi följde den blåa slingan, som går genom både ängsmark, alvar och lövskog. Det var ganska blåsigt, men solen sken och vårblommorna lyste med sina klara färger.
Mot kvällen körde vi och handlade och sedan vidare mot vårt Airbnb-boende i Störlinge. Innan solen gick ner hann vi ta en liten promenad och försökte komma ihåg alla växtarter vi sett under dagen. Det var åtminstone över 90.
Klicka på bilderna eller håll musen över dem för att se bildtexterna.
Nästa dag fick vi fint frukostbesök av Alice, vår Airbnb-värds golden retriever. Första stoppet för dagen blev Långe Erik på norra udden. Vi gick runt den lilla ön och tillbringade ganska mycket tid vid det lilla beståndet av spikvallmo, eftersom ingen av oss sett den förut. Väldigt snyggt blått pollen! En gammal gubbe och hans fru som gick förbi skrockade åt Annelies typiska biologställning – luppen i marken och ändan i vädret.
På väg till nästa anhalt, Horns kungsgårds naturreservat vid Hornsjön, körde vi förbi Byrums raukar och längs Horns kustväg. Den var vad som i USA helt säkert hade kallats en “scenic route”. Naturreservatet bjöd på en mycket fin tur, igen över betade ängar, alvar och genom lövskog. Vi stötte på en av de kanske märkligaste filurerna jag sett – gula, alldeles ulliga dyngflugor, och mot slutet av rundan fick vi se rund toppmurkla och månlåsbräken. Den sista kunde vi tacka Annelies blåsa för, eftersom hon var tvungen att avvika från stigen.
Annelie stod också för dagens bästa citat (när vi upptäckte att vi gått fel): Oj, jag följde efter fötterna.
På lördagen hann vi med ett besök på en hel del platser. Första stoppet var vid Möckelmossen för att titta på bergskrabba och ölandssolvända, och sedan vidare till Sandby borg för att leta efter den lilla orkidén krutbrännare, som jag sett där två år tidigare. Det blev ingen lycka på den fronten, men likväl gökblomster, Sankt Pers nycklar och Adam och Eva – de typiska vårorkidéerna på Öland.
Vid Seby badplats hade vi lunchsällskap av en ärtsångare som hade sitt bo mitt i det stora trasslet av en kaprifol. Där lyckades vi också hitta en liten tuva med krutbrännare som precis börjat blomma. Men det bästa var den lilla mattan av råttsvans, en liten ranunkelväxt jag länge velat se.
Seneftermiddagen och kvällen tillbringade vi på södra udden. Där träffade vi en av pappas kusiner som var där med hela familjen, det var ett roligt sammanträffande. Tidigare under dagen hade jag upptäckt att jag glömt kikaren hemma i stugan, men jag kunde titta på sälarna genom teleobjektivet och en stund i Annelies kikare. Innan vi åkte hem hann vi också med att gå Skogsuddeslingan en liten bit norr om udden.
Sista dagen sa vi hejdå till Alice och körde först till Gråborg. Vi gick förbi fornlämningarna, genom skogen och avslutade rundan på Borgs ängar där vi hittade flugblomster, minsann, det hade jag inte sett sedan midsommarafton 2015. Där fanns också några Johannesnycklar, det tycker jag är en av de häftigaste orkidéerna.
Nästa stopp var Dröstorps naturreservat. Vi följde stigen från Ekelunda och västerut över alvaret bort till mossen. Det är en häftig insikt när man tittar på det torra landskapet och sen inser att det ändå växer väldigt mycket där.
Sista stoppet gjorde vi i Beijershamn och gick ut en bit på udden. När vi var nästan tillbaka vid bilen fick vi se ett fasanpar som vi stod och tittade på en stund innan vi slutligen tog en glass på campingen innan hemfärd. Det hade varit fyra intensiva men otroligt trevliga dagar med många fina stigar och växter. Som vanligt ett stort tack till Annelie för resesällskapet!
