Medan pappa åkte tillbaka till Sverige via Kastrup, satt jag på flyget mer än dubbelt så lång tid men stannade innanför landets gränser. Årets ForBiomöte skulle nämligen hållas i Tromsø. För tre och ett halvt år sedan hälsade jag på Frida som pluggade där då, men denna gång var det en helt annan årstid.
Tillsammans med mastereleverna från jobbet checkade jag in på hotellet (Sydspissen) och gick sedan in mot centrum för att besöka Polaria, stans akvarium. Det var mycket mindre än Akvariet i Bergen, men de hade en väldigt underhållande sälshow. Showen bestod helt enkelt av deras träning, och jag blev lite förtjust i de två storsälarna Bella och Mai San. Istället för att släpa sig tillbaka till vattnet från “land”, så rullade de som två tjocka korvar. Frida och jag åt den godaste sushi jag någonsin smakat, på Rå Sushi, och denna kväll skulle jag ha den igen hade jag bestämt. Ingrid och jag delade på en mixmeny och det var fortfarande världens godaste sushi. Dyrt, men absolut värt det.
Blå havskatt, fläckig havskatt och (grå) havskatt.
Storsälarna Mai San och Bella.
Världens godaste sushi finns på Rå i Tromsø.
På måndagmorgonen satte det tre dagar långa mötet igång på Tromsø museum, men innan dess hann vi med en liten promenad längs stranden för att fota fjällen. Det var mycket trevligt att få träffa alla gamla bekanta och det var intressanta föreläsningar. På eftermiddagen stod jag och pratade vid min poster, och jag tror nog att jag fick en eller två att förstå hur komplicerat det blir med evolutionär forskning när man fokuserar på polyploider. Ingrid och jag åt på Rå igen, sedan mötte vi upp alla andra på en bar som hette Flyt för en öl. Gatorna var nästan helt istäckta, men turligt nog var det rikligt sandat.
Mundelarna hos sjöborrar kallas för Aristoteles lykta.
Sushi med jordgubbar på Rå. Helt himmelskt.
Tisdagen fortsatte med föreläsningar och på eftermiddagen fick vi en guidad tur i sameutställningen på muséet. Fick bland annat veta att de sydde ihop sina båtar!
På sista mötesdagen fick jag ett hedersomnämnande (inte riktigt, men i brist på annat ord) för min poster, vilket var väldigt kul. Det var många som åkte hem på kvällen, men några som skulle vänta till dagen efter var de från Islands universitet. En av dem träffade jag i Finse i somras, och jag följde med dem upp med Fjellheisen, där Frida och jag kastat snöbollar mitt i juni. Nu var där helt istäckt på grund av alla som trampat ned snön, men gick man uppåt en bit var det lättare att gå. Oavsett årstid är det en tur jag rekommenderar, man ser hela ön. Efter mat och öl inne i centrum gick vi tillbaka till Sydspissen för att spana norrsken. Så kom det sig alltså, den 14 februari 2018, att jag fick se mitt livs första norrsken. Bästa alla hjärtans dag någonsin.
Torsdagen och fredagen var det workshop i visuell vetenskaplig kommunikation. För mig som fotat mycket var det en hel del som jag kände till, fast liksom aldrig satt ord på. Men det var också mycket nytt och många bra tips på hur man kan tänka för att få oinsatta personer intresserade av ens arbete.
En stor del av torsdagskvällen tillbringade vi ute och fotade norrskenet. Nästa gång ska jag dock ta med mig stativet. Ville inte riktigt åka hem till regniga Bergen. Men även om jag var helt slut, hade jag också blivit väldigt inspirerad tack vare alla man mött och allt som hänt under veckan.
