Kalle Koltrast

Det här är nog första gången i mitt liv som jag är säker på att jag återser samma fågel. Alltså, samma individ. Det är en koltrasthane som jag först trodde hade något fel på näbben, men enligt Frida så kan det hända att de inte riktigt växer ur sin ungnäbb förrän senare. Så han är nog ok.

Första gången jag såg honom var i måndags, sedan i torsdags (då han tog med sig en kompis) och en snabbis i fredags. Efter andra gången tänkte jag att ser jag honom igen måste jag ge honom ett bättre namn än Kalle, men jag har inte kommit på något annat.

Måndag.
Blåsigt!
Torsdag.
Fredag.
Posted in Blogg, Foto, Natur, Vardag | Leave a comment

Kyrkjetangen beach

Kyrkjetangen beach är en fin plats. Jag vet inte varför den faktiskt heter Kyrkjetangen beach och inte Kyrkjetangen strand, för det är väl inte riktigt en beach i Florida eller vid Medelhavet man kommer att tänka på när man går där vid vattnet. Strunt samma, det är tallbarr och havstulpaner att rispa fötterna på, klippor att njuta den sällsynta solen på, strandskator att lyssna till och annan nordisk natur att upptäcka.

Dessa bilder tog jag i fredags och lördags då det var riktigt fint väder. På fredagen var det för mycket folk för att jag skulle kunna gå på själva stranden över huvud taget, så jag cyklade tillbaka igår morse, innan alla andra kom, och tog lite fler bilder.

Livarden(?)

På lördagsmorgonen låg ett tunt istäcke över vattnet. En segelbåt hade bestämt sig för att leka isbrytare, men jag stannade inte länge nog för att få reda på om de tillslut kom fram till sitt mål.

Häxkvast.
Søreide.
Posted in Blogg, Foto, Natur, Upptäcktsfärd, Vardag | Leave a comment

Rödhake med vårkänslor

Under rådande virusomständigheter har universitetet och skolorna stängt här i Norge och vi har tvingats upprätta “hjemmekontor”. Inget jag föredrar, precis. Jag kan i alla fall konstatera, såhär en vecka efter stängning, att jag är glad att jag tog beslutet att släpa med mig min stora datorskärm från jobbet. Hade jag tvingats jobba på bara min lilla laptop hade jag nog gett upp redan.

Utanför börjar fåglarna sjunga på allvar. Rosenkvittenbusken besöks nu övervägande av gråsparvar och koltrastar, men också en del talgoxar, blåmesar och grönfinkar. Ja, och så skator och kråkor såklart, men de är för tunga för att sitta i busken. Förra veckan såg jag för första gången ett par bergfinkar, de hade nog hittat hit från Nygårdsparken där de sedan före jul funnits i tiotusentals. Jag vet att det finns både rödhakar och gärdsmygar här i området, men det är ovanligt att jag ser dem i trädgården. Idag bestämde sig i alla fall en liten rödhake att posera för mig några minuter medan han sjöng.

Posted in Blogg, Foto, Natur, Vardag | Leave a comment

Av regn är jag kommen, till regn skall jag åter varda

Blött i Bergen. Blött i Växjö. Gissar att vintern kommer i februari.

Gråsparvarna satt i rosenkvittenbusken utanför mitt fönster och på min tur runt Södra Bergundasjön lyckades jag nog sammanlagt skrämma upp hela populationen av storskrakar. Fast, de skrämde mig också med sitt flaxande och plaskande.

Gråsparv (Passer domesticus).
Vass (Phragmites australis) i Södra Bergundasjön.
Storskrake (Mergus merganser) och vad jag gissar är ett fiskgjusbo.
Knipor (Bucephala clangula).
En knipa, en storskarv och två storskrakar (och en häger precis utanför bild).
Bokhultets naturreservat.
Posted in Blogg, Foto, Natur, Upptäcktsfärd, Vardag | Leave a comment

Den vilda botaniska västern

USA är ett konstigt land, men vill man uppleva storslagen natur så är det ett hett resmålstips. Jag hade bara varit hemma från Dolomiterna i ett par veckor när det alltså bar iväg igen, för min del för fjärde gången (2, 3), till de förenade staterna. Tanken var att vi först skulle åka till Botany-konferensen i Tucson i Arizona, för att sedan bila runt i Kalifornien och titta på rosväxter. Vi flög från Bergen till Köpenhamn och därifrån till San Francisco. Jäkla tur att vi hade fyra timmars väntetid i SF, för det tog sin lilla tid vid gränskontrollen. Vid gaten till Tucson träffade vi Elena, vilket var väldigt trevligt. Det började dock kännas att man varit vaken länge (sov nog inte mer än en timme mellan Köpenhamn och SF). I Tucson var det varmt, nästan så det brändes, och då var klockan ändå nästan tio på kvällen. Konferensen skulle vara på en resort väster om centrum, där vi också skulle bo. När vi steg ur taxin stod Pamela och Doug Soltis där, som jag, tack vare att Torsten och Elena kände dem, fick skaka hand med. De är riktiga kändisar inom växtsystematisk forskning.

På flyget till San Francisco.
On the plane to San Francisco.
Knappt elva timmars flygning.
Almost eleven hours’ flight.
Nattutsikten från hotellrummet.
The night view from the hotel room.

Mycket sömn blev det inte, för strax efter klockan sex på morgonen var jag nere i foajén för att åka på en av de utflykter som erbjöds innan själva konferensen skulle starta. Det är ju så i det där landet att det finns väldigt mycket privat mark och ingenstans gäller någon allemansrätt. Flera gånger under resans gång kom vi att springa på Private Property – No Trespassing-skyltar, och med tanke på att en stor del av folket äger vapen är det ingen varning man struntar i. Denna utflykt gick till en av alla 500 000 Tucson-bos privata ägor söder om resorten. Hon verkade väldigt trevlig och vettig, hon hade till och med testamenterat sin mark till kommunen. Tucson ligger i Sonoraöknen, känd för de stora saguarokaktusarna (Carnegiea gigantea), och att befinna sig bland dessa kändes nästan overkligt. Det är ett landskap jag tidigare bara sett på TV, men nu fick jag uppleva det på riktigt. Allt var nytt, och det var svårt att förstå amerikanskt uttal av de vetenskapliga namnen. Turligt nog fick vi med en lista på alla växtarter som observerats där. Men inte nog med att arterna var nya, jag fick lära mig den hårda vägen att många av dem ska man inte peta på eller ens försöka gå nära, eftersom de har taggar och tornar som kan göra riktigt ont. Supercoolt.

Jag har mestadels använt mig av iNaturalist för att ta reda på vad det är jag fotat, men jag är inte 100% säker på att jag fått rätt namn på alla arter. Ser ni några fel blir jag gärna rättad. Nedan följer ett urval av de 226 växter, 77 djur och två lavar jag har på min lista.

Morgonutsiken från hotellrummet.
The morning view from the hotel room.
En äkta skolbuss hämtade upp oss.
A real school bus drove us.
En ärtväxt/whitethorn acacia/Vachellia constricta
Saguarokaktus/saguaro cactus/Carnegiea gigantea
En gren som blev för tung.
A branch that became too heavy.
Ett bo av en kaktusgärdsmyg/Campylorhynchus brunneicapillus i en cylinderopuntia/Cylindropuntia bigelovii.
A nest by a cactus wren/Campylorhynchus brunneicapillus in a teddy-bear cholla.
Ökenkanin/desert cottontail/Sylvilagus audubonii
Smal djävulstunga/southwestern barrel cactus/Ferocactus wislizeni
En vandrande pinne/western short-horned walkingstick/Parabacillus hesperus

På eftermiddagen åkte jag med Torsten och hans gamla bekanta, Emily och Zach, via Catalina Highway upp på Mount Lemmon. Det var slingrigt värre. Ju högre vi kom desto mer sjönk temperaturen, och tillslut var det riktigt behagligt. Allt var fortfarande nytt, men här var det inga taggar man behövde akta sig för.

Catalina Highway på Mount Lemmon.
Catalina Highway on Mount Lemmon.
Stritar/leafhoppers/Hordnia atropunctata
En blomfluga/Copestylum mexicanum på en brakvedsväxt/Ceanothus fendleri.
A Mexican cactus fly on a Fendler’s ceanothus.
En långhorning/longhorn beetle/Tragidion deceptum
En robinia/New Mexico locust/Robinia neomexicana
En liten nyckelpiga i en tall.
A small ladybug in a pine tree.
Guldakleja/golden columbine/Aquilegia chrysanta
En flockblomma/Alpine false springparsley/Pseudocymopterus montanus
Douglasgran/Douglas fir/Pseudotsuga menziesii

Det mest fantastiska under hela dagen var då vi stannat för att se på solnedgången och nattljusen öppnade sig. Det gick så fort att man kunde se det med blotta ögat. Direkt kom det ett gäng svärmare och började suga nektar.

Det var monsunsäsong.
It was the monsoon season.
En svärmare/Hyles lineata på ett nattljus/Oenothera elata.
A white-lined sphinx moth on a Hooker’s evening primrose.

Vi var uppe tidigt nästa dag igen och tog en tur till Madera Canyon, ca en timmes bilfärd söderut. På vägen fick jag se skymten av en större tuppgök (Geococcyx californianus), alltså en sån där fågel som blir jagad av prärievargen i Looney Toones. Botaniktempo är ju inte känt för att vara den snabbaste takten precis, men vi gick så långt vi hann på Old Baldy-stigen och Vault Mine-stigen. Där fanns mycket kul att titta på, särskilt den röda fingerörten (Potentilla thurberi). Och så många ödlor!

Madera Canyon.
En platan/Arizona sycamore/Platanus wrightii
De fantastiska håren på P. wrightii. Mycket trevlig att klappa.
The amazing hairs on an Arizona sycamore. Very nice to pet.
Gultall/ponderosa pine/Pinus ponderosa
En ödla/Yarrow’s spiny lizard/Sceloporus jarrovii
En trött praktfjäril/Adelpha eulalia.
A tired Arizona sister.
En lupin/Huachuca Mountain lupine/Lupinus huachucanus
En riddarfjäril/Papilio multicaudata på en måreväxt/Bouvardia ternifolia.
A two-tailed swallowtail on a firecracher bush.
En trädsvampbagge/blue fungus beetle/Gibbifer californicus
S. jarrovii
Rostfingerört/scarlet cinquefoil/Potenthilla thuberi
S. jarrovii

På eftermiddagen hade jag anmält mig att följa med på utflykten till Arizona University. Vi fick se herbariet, avdelningen för dendrokronologi och arboretet. Herbariebyggnaden, Herring Hall, var den näst äldsta byggnaden på campus, som stod färdig 1903. I början var det en gymnastiksal, och därför hade de satt upp en basketkorg i entrén. Besöket hos dendrokronologerna var riktigt tufft, jag hade aldrig hört talas om den vetenskapen förut. Att räkna årsringar visste jag naturligtvis att man kan, men inte att man kan koppla ihop dem mellan olika träd och få tidslinjer längre än deras enskilda livstid!

Herring Hall då det var en nybyggd idrottshall 1903 och basketkorgen nu monterad i herbarieentren.
Herring Hall at Arizona University when it was a newly built gym and the basket case now mounted at the entrance of the herbarium.
Hur man pressar en saguarokaktus.
How to press a Saguaro cactus.
Herring Hall 2019.
Ett mammutträd på avdelningen för dendrokronologi.
A giant sequoia at the Laboratory of Tree-ring Research.
En syrsa/Gryllodes sigillatus sa god kväll på hotellrummet.
A tropical house cricket said good night in the hotel room.

På måndagen började själva konferensen, men innan dess följde jag med på en tidig-morgon-växtpromenad i området runt resorten. Till min förvåning kunde guiden inga vetenskapliga namn. Han var visst mer guide än botaniker, men kunde en hel del om områdets ekologi och växternas fysiologi. Vi fick till exempel lära oss se tecken på de olika saguaroindividerna om de står på en plats med tillgång till mer vatten eller sol än sina grannar.

Morgonpromenad.
Early morning plant walk.
F. wislizeni
C. gigantea
Galler från en gallmygga/Asphondylia auripila på en kreosotbuske/Larrea tridentata.
Galls from a creosote gall midge on a creosote bush.
Frukostutsikt till tonerna av en röd kardinal/Cardinalis cardinalis.
Breakfast view to the song of a red cardinal.

Resten av dagen var fylld med föredrag och på eftermiddagen var det postersession, där jag presenterade min forskning. Däremellan hann vi med att närvara vid en riktigt nördig lunch tillsammans med några andra medlemmar i en facebookgrupp för botaniker som handarbetar. Jag var helt slut på kvällen, men det hade varit en trevlig och lärorik dag. Likaså var tisdagen, och på kvällen fick jag tillfälle att gå stigen vi gått dagen innan, men nu i lite mer lugn och ro. Jag stampade hårt för att slippa överraska, eller bli överraskad av, någon skallerorm. Kaktusgärdsmygarna lät sig inte skrämmas för mycket, de höll sig på avstånd men det var ett väldigt tjatter från dem.

Lena kommer med kloka ord: Res till fots. Det är så mycket du inte kan identifiera vid högsta hastighet – Cheryl Strayed
Lena gave us good advice: Travel by foot. There is so much you can’t identify at top speed – Cheryl Strayed
En fikonkaktus/Texas prickly pear/Opuntia engelmannii
En cylinderopuntia/chain-fruit cholla/Cylindropuntia fulgida
En fouquieria/ocotillo/Fouquieria splendens
Tucson.
En kackerlacka/Blattodea i hotellkorridoren.
A cockroach in the hotel corridor.

Föreläsningarna fortsatte på onsdagsförmiddagen, men istället för att gå på de sista på eftermiddagen åkte jag med Torsten, Lena och Kathy till ökenmuseet (Arizona-Sonora Desert Museum). Det var ett häftigt ställe med både levande djur och växter. Några vilda och några (för säkerhets skull) inhägnade. Har man vägarna förbi rekommenderar jag verkligen ett besök!

Clark’s spiny lizard/Sceloporus clarkii at the Arizona-Sonora Desert Museum.
Så tuff.
So cool.
Ett par svartbukiga visseländer/Dendrocygna autumnalis i en inhägnad. Visseländer är de sötaste fåglarna.
A couple of black-bellied whistling ducks in an enclosure. Whistling ducks are the cutest birds.
Tjockhornsfår/desert bighorn/Ovis canadensis
Ett gäng vägsteklar/Pepsis thisbe. När jag tog denna bild hade jag en misstanke om att de var tarantula hawks, men jag var inte säker. Torsten gick fram och tog bilder utan att bli biten, så då gjorde jag det också. I efterhand var det väl lite dumt kanske. Denna grupp insekter har enligt rapporter djurvärldens näst smärtsammaste stick.
A couple of tarantula hawks. When I took this picture I suspected they were tarantula hawks, but I wasn’t sure. Torsten managed to photograph them without getting bitten, so I tried too. In retrospect it was maybe a bit stupid, though. This group of insects has according to reports the animal kingdom’s second most painful sting.
Sonoran spotted whiptail/Aspidoscelis sonorae
En ekorre/Otospermophilus variegatus i en ek/Quercus turbinella.
A rock squirrel in a Sonoran scrub oak.
“Om nom nom.”
Strax efter detta skyfall fick jag ett varnings-sms om en översvämning i närheten. Vi slapp i alla fall bli blöta där vi stod.
Soon after this monsoon I got a text message warning me about a flash flood close by. At least we didn’t get wet where we stood.
Puma/Puma concolor. Enligt museumets hemsida heter han Cruz och räddades som unge 2013. Han var jättestor.
A mountain lion. Accoding to the museum’s website his name is Cruz and was rescued as a cub in 2013. He was huge.
Desert spiny lizard/Scelopolus magister
Hitta jordekorrenl/Ammospermophilus harrisii!
Find the Harris’ antelope squirrel!
I kolibriburen.
In the hummingbird enclosure.
En agave/Shaw’s agave/Agave shawii
Rörålar/garden eels/Heterocongrinae

På torsdagmorgonen var det dags att säga hejdå till gamla och nya bekanta. Vi delade taxi med Elena igen, och när vi skiljdes åt vid incheckningen på flygplatsen sa hon “You’re good.” En kommentar som fick mitt självförtroende att klättra några pinnar på stegen. Efter mellanladning i Salt Lake City landade vi sen eftermiddag i San Francisco igen. Vi hämtade ut hyrbilen och körde till Berkeley, öster om SF, där vi skulle bo över helgen.

San Francisco.
Det gäller att veta vart man ska hän.
You’d better know where you’re going.
Bay Bridge med Treasure Island till vänster.
Bay Bridge with Treasure Island to the left.
Äntligen fick jag en root beer! Det är den enda läsken jag tycker är god.
Finally I got some root beer! It’s the only soda that I like.

Fredagen tillbringade vi på Jepson-herbariet i University of California Berkeley för att ta ut lån av växter till vår forskning. Herbarier är för mig som kyrkor är för religiösa personer. De är helt ovärderliga. Till exempel, inom fingerörterna finns de tre väldigt lika arterna Potentilla norvegica (norsk fingerört), P. biennis och P. rivalis. En bildgoogling gör dig inte så mycket klokare, men nu med nyckeln i en hand och luppen i den andra, var det ganska klart vilken som var vilken.

Modell av Lucys skelett, det första som hittades av människoapan Australopithecus afarensis.
Model of Lucy’s skeleton, the first that was found of the extinct hominin Australopithecus afarensis.
En pterosaur.
A pterosaur.
Tyrannosaurus rex
Jepson Herbarium.

Hela lördagen var vi inne i San Francisco. Vi gick en bra bit, ända från Embarcadero strax norr om Bay Bridge, förbi Fisherman’s Warf och bort till Presidio of San Francisco, parken vid Golden Gatebron. Sist jag var i SF var jag nio år. Jag minns backarna, spårvagnarna, Alcatraz och en butik på Fisherman’s Warf där jag köpte snäckor. Den butiken fanns faktiskt kvar, såg jag. Yr hade sagt mulet, så jag tog inte på mig någon solkräm. Sen blev det ganska varmt ändå och jag gick nästan hela dagen i bara t-shirt. Mot kvällningen insåg jag mitt misstag. Den där brännan sitter fortfarande kvar och lär göra det en bra tid framöver också.

På väg upp från tunnelbanan.
On our way up from the BART.
Fisherman’s Warf.
Det välkända fängelset Alcatraz.
The famous prison Alcatraz.
Molnen var låga och Golden Gate gömde sig.
The clouds lay low and Golden Gate was hiding.
De kaliforniska sjölejonen/Zalophus californianus vid Pier 39.
The California sea lions at Pier 39.
Stare/European starling/Sturnus vulgaris
San Francisco Maritime National Historical Park.
Tärnor/crested terns/Thalasseus spp.
En rosväxt/California horkelia/Horkelia californica
Sömntuta/Eschscholzia californica, Kaliforniens statsblomma.
Californian poppy, the state flower of California.

På kvällen åt vi middag på Gaumenkitzel i Berkeley. Jag tog deras crispy pan fried veggie cake och det var något av det godaste jag ätit. Rekommenderas varmt, alltså.

På söndagen hittade vi ett café där vi satt och jobbade en stund. Jag annoterade DNA-sekvenser och Torsten läste om ett analysprogram.

Working at a café.
Intressant bok i en butik som hette Topdrawer.
Interesting book at a store called Topdrawer.
Passionsblomma/Passiflora sp. i en trädgård.
A passion flower in a garden.
Frukter på en ballongbuske/Gomphocarpus sp. i en annan trädgård.
The fruits of a mikweed in another garden.

På måndagen sade vi hejdå till Berkeley och började vår färd runt bergskedjan Sierra Nevada. Det var ingen liten runda, vi var iväg i över en vecka. Många fina vyer blev det och artlistan växte sig stadigt längre.

Utsikt från Seaview Trail öster om Berkeley.
View from Seaview Trail east of Berkeley.
Stjärnklint/Centaurea solstitialis. Denna art såg vi på flera ställen och räknas i Kalifornien som invasiv. Det är ju ganska tydligt att inga betande djur vill äta den, och den är dessutom direkt giftig för hästar.
A yellow star thistle. We saw this species in several places and it is considered to be invasive in California. It’s pretty obvious that no grazers want to eat it, and it is even poisonous to horses.
Ekar/Quercus lobata i Anderson Marsh State Historic Park.
Valley oaks in Anderson Marsh State Historic Park
Den fantastiska barken på en mjölonväxt/Arctostaphylos sp.
The amazing bark on a manzanita.
Ett gäng samlarspettar/Melanerpes formicivorus hade varit framme.
Some acorn woodpeckers had been here.
Kalkongam/turkey vulture/Cathartes aura
En solros/serpentine sunflower/Helianthus exilis
En strandheliotrop/Heliotropium curassavicum fångad av en snärja/Cuscuta sp.
A salt heliotrope caught by a dodder.
En igelknopp/big bur-reed/Sparganium eurycarpum
En riddarfjäril/Papilio rutulus på en hallonväxt/Rubus sp.
A western tiger swallowtail on a bramble.
En hel vik fylld med mossbräken/Azolla filiculoides.
An inlet filled with mosquito ferns.
Vildkalkoner/wild turkeys/Meleagris gallopavo
Mörk svandopping/Aechmophorus occidentalis i Clear Lake.
A western grebe in Clear Lake.
Boggs Lake Preserve.
Det som nästan ser ut som spindelväv i träden på bilden ovan är dess frukter – en rosväxt/Cercocarpus betuloides.
That which almost looks like spider webs in the trees in the picture above are their fruits – birchleaf mountain mahogany
Arctostaphylos sp.
En fripassagerare.
A stowaway.
En stellerskrika/Cyanocitta stelleri i en amerikansk sekvoja/Sequoia sempervirens på en rastplats längs Redwood Higway.
A Steller’s jay in a coastal redwood along Redwood Highway.
Fler sekvojor i Richardson Grove State Park. Denna art finns bara längs en smal remsa vid kusten i Kalifornien och södra Oregon. De kan bli över 100 meter höga och 2000 år gamla.
More redwoods in Richardson Grove SP. This species is only found along a narrow strip by the coast in Oregon and California. They can grow to over 330 feet and live for more than 2000 years.
Många spindlar bodde i parken, men de höll sig inomhus eller utom synhåll på andra sätt.
There were many spiders living in the park, but they kept inside or out of sight in other ways.
Skulle bra gärna vilja veta vilken lav detta är. Släktena Chrysothrix och Lepraria är de förslag jag fått.
I would very much like to know which lichen this is. The suggestions I’ve gotten are the genera Chrysothrix and Lepraria.
Eel River.
Att ta bilen på släp har jag sett förr, men aldrig båten i bilen.
I have seen cars being towed like this before, but never putting the boat in the car.
Regn och blåst vid kusten.
Rainy and windy by the coast.
Stuart Fork väster om Trinity Lake.
Stuart Fork west of Trinity Lake.
En tistel/swamp thistle/Cirsium douglasii
En annan tistel/cobwebby thistle/Cirsium occidentale
En cobwebby thistle med cobweb!
A cobwebby thistle with cobweb!
Forest Route 42N17. Vad som gömmer sig till höger är ett ordentligt stup.
Forest Route 42N17. A steep cliff is hiding behind the trees to the right.
Tok/shrubby cinquefoil/Dasiphora fruticosa
Kobratrumpet/Darlingtonia californica, en köttätande växt.
California pitcher plant, a carnivorous plant.
Mount Shasta, 4322 möh, en av de sydliga topparna i Kaskadbergen.
Mount Shasta, 14,179 feet, one of the southern peaks in the Cascade Mountains.
McCloud Falls.
Ett krusbär/Sierra gooseberry/Ribes roezlii
Common sagebrush lizards/Sceloporus graciosus
En rosväxt/Horkelia tridentata. Kolla minikronbladen!
Threetoth horkelia. Check out those mini petals!
Big Lake med Mount Shasta i bakgrunden och en flock trädsvalor/Tachycineta bicolor i luften.
Big Lake with Mount Shasta in the background and a flock of tree swallows in the air.
Två ladusvalor/Hirundo rustica och en trädsvala.
Two barn swallows and one tree swallow.
Maskibis/white-faced ibis/Plegadis chihi
Den övre trollsländan är en Libellula saturata, och den undre tror jag är en Sympetrum pallipes.
The upper dragonfly is a flame skimmer, and the lower is, I think, a striped meadowhawk.
Blåsigt värre för trädsvalorna.
Very windy for the tree swallows.
Eagle Lake.
Kalifornisk tofsvaktel/California quail/Callipepla californica
En rosväxt/Sierra Valley mousetail/Ivesia aperta
En till rosväxt/Ivesia sericoleuca norr om Truckee.
Plumas ivesia north of Truckee.
Något vissna ullslideväxter/Eriogonum douglasii.
Somewhat wilted Douglas’ buckwheats.
En fräken/smooth horsetail/Equisetum laevigatum
En fingerört/slender cinquefoil/Potentilla gracilis
En lupin/summit lupine/Lupinus apertus
Stor haverrot/yellow salsify/Tragopogon dubius
På väg till South Lake Tahoe.
En route to South Lake Tahoe.
Lake Tahoe.
En ljungväxt/woodland pinedrops/Pterospora andromedea
En humla/Bombus vosnesenskii på ett nattljus/Oenothera elata.
A yellow-faced bumblebee on a Hooker’s evening primrose.
Norsk fingerört/rough cinquefoil/Potentilla norvegica
En monsterstor Potentilla gracilis.
A monstrous slender cinquefoil.
Washoe Meadows State Park.
En gentiana/Alpine gentian/Gentiana newberryi
En aster/western mountain aster/Symphyotrichum spathulatum
Nähe. Det gick visst inte att gå runt. Bara att gå tillbaka.
Annoying sign stopping us from rounding the park. We had to go back the way we came.
Prärievarg/coyote/Canis latrans
Lower Echo Lake.
En gyckelblomma/seep monkeyflower/Erythranthe guttata
Osgood Swamp.
En rosväxt/Sierra mousetail/Ivesia santolinoides
Mycket varglav/Letharia vulpina på träden.
A lot of wolf lichen on the trees.
Grå nötkråka/Clark’s nutcracker/Nucifraga columbiana
Enar/Juniperus grandis i Carson Pass.
Sierra junipers at Carson Pass.
J. grandis
En sparrisväxt/prettyface/Triteleia ixioides
Jättenysrot/corn lily/Veratrum californicum
En viva/Alpine shooting star/Primula tetrandra
En rosväxt/Drymocallis sp.
En humla på en brännreveväxt/giant blazingstar/Mentzelia laevicaulis i Loope Canyon. Enligt mig en av de finaste blommorna vi såg.
A yellow-faced bumblebee on a giant blazingstar in Loope Canyon. One of the prettiest flowers we saw, according to myself.
En liten humle-highfive på en vägtistel/bull thistle/Cirsium vulgare. Detta är min nya motivationsbild.
A small bumblebee high-five on a bull thistle. This is my new “motivation picture”.
En vallmo/flatbud prickly poppy/Argemone munita
En fingerört/Potentilla biennis norr om Mono Lake.
A biennial cinquefoil north of Mono Lake.
En annan fingerört/feather cinquefoil/Potentilla millefolia
En rosväxt/pinewoods horkelia/Horkelia fusca
En fjäril på en tistel/meadow thistle/Cirsium scariosum.
Mono Lake med White Mountains i bakgrunden.
Mono Lake with the White Mountains in the background.
En strävbladsväxt/cushion cryptantha/Greeneocharis circumscissa. Miniminiblommor!
Mini mini flowers!
Sierra Nevada.
White Mountains till vänster, Sierra Nevada till höger.
White Mountains to the left, Sierra Nevada to the right.
När vi närmade oss södra tippen av Sierra Nevada välkomnades vi av ett stort antal Joshua trees/Yucca brevifolia. Jag trodde de bara fanns utanför Los Angeles, så det var en trevlig överraskning. Det är ju detta träd som get namn åt ett av U2s album.
When we approached the southern tip of Sierra Nevada we started seeing a great number of Joshua trees. I thought you only found them further south close to Los Angeles, so this was a nice surprise. These trees are the ones that have given one of U2’s albums its name.
De vita prickarna i Isabella Lake är ägretthägrar/Ardea alba.
The white dots in Isabella Lake are great egrets.
En gräshoppa/strenuous grasshopper/Trimerotropis californica
Ett mycket coolt gräs/Cynodon dactylon. Används tydligen flitigt i gräsmattor.
A very cool grass, Bermuda grass. Apparently it’s used frequently in lawns.

Från Isabella Lake rörde vi oss norrut igen mot San Francisco. Vi tog dock en avstickare till Sequoia National Park, där jag var med familjen för 20 år sedan. Jag är så glad att vi hann med att åka dit igen.

Nudelvägen över Alta Sierra.
The “noodle road” over Alta Sierra.
Ta daaa där är han, General Sherman, ett mammutträd/Sequoiadendron giganteum. Världens, till volymen, största nu levande träd.
Ta daaa, there he is, General Sherman, a giant sequoia. It is the world’s most voluminous living tree.
Barrskog är den finaste skogen.
Pine forests are the prettiest forests.
En perfekt placerad lens flare.
A perfectly placed lens flare.
Även när man står på plats fattar man inte riktigt hur stort det är.
Even when you’re standing next to them, you can’t really grasp how big they are.
1999 och 2019. De har flyttat på skylten!
1999 and 2019. They moved the sign!
En blågullväxt/Leptosiphon ciliatus vid Big Trees Trail.
A whiskerbush by Big Trees Trail.
Barren på ett mammutträd.
The needles of a giant sequoia.
Gulbukigt murmeldjur/Marmota flaviventris. Där var en till som låg och vilade i trädstammen. Jag var inte ens fem meter bort, de var nog väldigt vana vid människor.
Yellow-bellied marmot. There was another one resting in the tree trunk. I was not more than 16 feet away, they were probably very used to people.
Veratrum californicum
Plötsligt hörde vi ett brak, det var en stor gren som föll från trädet till höger. Turligt nog var ingen person i närheten!
Suddenly we heard a crash, it was a big branch that had fallen from the tree to the right. Fortunately no person was close.
Ett ungt mammutträd.
A young giant sequoia.
Det är intressant att här måste man åka långt upp för att få se stora träd. Hemma är man van vid att växterna blir mindre och mindre ju högre upp man kommer.
It is interesting that here you have to go high up in order to see big trees. At home I’m used to the plants only becoming smaller the higher up you go.
Lake Kaweah.

Tillbaka i San Francisco så lämnade vi tillbaka bilen på flygplatsen, Torsten åkte hem och jag tillbringade ett par dagar till på herbariet i Berkeley. Första kvällen promenerade jag bort till rosträdgården.

Livsfarligt.
Very dangerous.
Väster om Sierra Nevada var inte riktigt lika vackert som öster om.
West of Sierra Nevada the landscape was not as pretty as east of the mountains.
Bay Bridge.
Valley Life Sciences Building på UC Berkeley med herbariet.
Valley Life Sciences Building at UC Berkeley hosting the herbarium.
Eukalyptusträd på campus.
Eucalyptus trees at campus.
Skensmultron/Potentilla indica. Snyggaste ytterfoderbladen.
Indian strawberry. Its outer sepals are very pretty.
Berkeley Rose Garden.
Golden Gate!

På fredagskvällen förflyttade jag mig till San Francisco, för att på lördagen besöka det naturhistoriska museet California Academy of Science och ta en närmare titt på Golden Gatebron. Ett dagskort för lokaltrafiken kostade endast fem dollar!

California Academy of Science.
Vad min chef på museet i Stockholm nog skulle beskriva som zebramontering.
What the director at the herbarium in Stockholm would describe as zebra mounting.
Albinoalligatorn Claude.
The albino alligator Claude.
Leaf scorpionfish/Taenianotus triacanthus
Det där ser dyrt och tungt ut.
That looks heavy and expensive.
Min favoritantilop, gerenuk/Litocranius walleri. Jag tycker hanen ser lite ut som Maleficent i Törnrosa.
My favourite antelope, the gerenuk. I think the male looks like Maleficent in Sleeping Beauty.
På taket.
On the roof.
Naturalist Center.
The Great Saguaro Book av Susan Hazen-Hammond.
The Great Saguaro Book by Susan Hazen-Hammond.
En ordentlig bougainvillea.
A proper bougainvillea.
Presidio of San Francisco, South Bay.
Den enda bild jag fick innan solen försvann och det blev riktigt ruggigt.
The only picture I got before the sun disappeared and it became very cold and windy.
Ryttlande rödstjärtade vråkar/Buteo jamaicensis.
Two hovering red-tailed hawks.
Ett gäng bruna pelikaner/Pelecanus occidentalis.
Some brown pelicans.
Alcatraz.
Bay Bridge, Treasure Island, Downtown.

Och där tog resan slut. På söndagen köpte jag mig lite dyrt snacks och väntade på flyget till Köpenhamn på den tråkigaste terminal jag någonsin varit på. Till och med Skavsta har bättre utbud av mat och onödiga souvenirer.

Tolv dollar på flygplatsen!
Twelve dollars at the airport!
Hejdå USA!
Bye bye, USA!

Att resa gör en alltid lite klokare. Jag har lärt mig massor av nya växter och djur, träffat väldigt trevliga människor och vuxit lite i mig själv.

Posted in Blogg, Foto, Jobb, Natur, Resa, Upptäcktsfärd | Leave a comment

Herr Fläta

För några veckor sedan uppdaterade jag mitt 50 mm 1.8-objektiv med ett (begagnat) 50 mm 1.4-objektiv. Eftersom det är relativt litet och inte tar så stor plats i resväskan, tog jag med det till kursen jag skulle läsa i Drøbak, vid Oslofjorden söder om Oslo. Visst har det blivit en och annan solnedgång- och spegling-i-vattnetbild, men vad som också uppenbarade sig var Guillaume och hans fantastiska fläta. Sånt där tjockt, vågigt, jättelångt hår som alla flickor drömmer om. Som skulle kunna användas till halsduk om man inte hade nån.

Posted in Blogg, Foto | Leave a comment

På äventyr med Annelie – Dolomiterna

För nästan ett år sedan bestämde vi att årets botaniska resa skulle gå till Dolomiterna, de italienska Alperna. Förvånansvärt nog var tåg billigare än flyg, så vi gjorde dit- och hemresan till en del av upplevelsen. Eller, Annelie gjorde, med sina makalösa bokningsegenskaper.

Min vanliga sköldpaddspackning när jag ska på tur.

På eftermiddagen fredagen den 28 juni möttes vi upp på Köpenhamns hovedbangård och tog tåget till Annelies “farmoster” Elli i Vordingborg, på södra Jylland. Vilken krutkvinna! 85+ men sinnet passade liksom inte ihop med utseendet. Det blev en salig blandning av svenska, danska, norska, tyska och engelska när vi pratade. Efter en finmiddag med vin tog vi en kort tur längs stranden. Det var dock nog för att bestämma att nästa års botaniska semester ska tillbringas i Danmark. Till viss del påminde det om vad vi såg på Gotland 2016, med marviol (Cakile maritima), saltarv (Honckenya peploides) och sodaört (Salsola kali), till exempel. En helt ny bekantskap var välsk krassing (Lepidium draba), dess hjärtformade frukter var väldigt fina.

Ängssyra (Rumex acetosa) och trift (Armeria maritima).
Strandmålla (Atriplex littoralis).
Välsk krassing (Lepidium draba).
Knölsvan (Cygnus olor).

Nästa dag tog vi buss till Rødby, tåg till Hamburg, byte av tåg till München, och byte av tåg igen till Innsbruck. Detta var ungefär samtidigt som temperaturer på över 40 grader uppmättes i Frankrike, men det var inte lika varmt i Innsbruck. Det var dock så varmt att det inte fanns något annat alternativ än att sova med fönstret öppet. Vårt hotellrum låg vänt mot en ganska vältrafikerad gata, så det var bara att plugga in öronpropparna.

Tåget rullar upp på Rødby-Puttgardenfärjan.
Tågstationen i München.
Framme i Innsbruck och vårt hotell. Kan rekommenderas!

Innan vi fortsatte söderut mot Bolzano i Italien hann vi med en liten upptäcktsfärd i Innsbruck. Vi gick norrut för att ta oss till Alpenzoo, men det var lättare sagt än gjort. Skyltningen stämde inte och ibland fick vi ta långa omvägar eftersom vi inte var så sugna på att gå på den slingriga bilvägen. Det var dock inte tänkt att vi skulle gå in på djurparken, vi behövde bara ett mål att gå mot. Omvägarna bjöd på rödmire (Lysimachia arvensis), skogsstarr (Carex sylvatica), kåltistel (Cirsium oleraceum), esparsett (Onobrychis viciifolia), rosenkronill (Securigera varia), skogsklematis (Clematis vitalba), styvsyska (Stachys recta) och järnört (Verbena officinalis), bara för att nämna några spännande arter.

Maria-Theresien-Straße.
Goldenes Dachl (gyllene taket).
“Far och son” av Christian Plattner till minne av frihetskämparna under det tyrolska upproret i början av 1800-talet.
Floden Inn.
Stadsbotanisering är en av mina favoritsysslor.
Ett helt enormt revingerörtblad (Potentilla reptans).
Murödla (Podarcis muralis) som tappat svansen.
Murruta (Asplenium ruta-muraria).
Sommarbinka (Erigeron annuus).
Fantastiska svepeblad hos vildmorot (Daucus carota).
Skogslysing (Lysimachia nemorum).

Det var så varmt. Jag minns särskilt på ett ställe på stigen uppe i barrskogen att det riktigt doftade bränt trä. Solkrämen jag smort in mig med var så fet att den hade kletat av sig på alla kläder och väskor, och frågan är om det nånsin kommer gå bort. I Bolzano var det ännu varmare. Till middag tog vi varsin pizza på en uteservering på Waltherplatz. När vi kom tillbaka till rummet vi hyrt upptäckte Annelie att i förvirringen över vad de egentligen ville ha betalt, så hade kyparen tagit 20 euro för mycket i dricks. Det fanns ingen AC på rummet, men en väldigt ljudlig golvfläkt. Jag har nog aldrig sovit så dåligt i hela mitt liv som den natten.

Skälet till att vi varit tvungna att boka en natt i Bolzano var att biluthyrningsfirman inte hade öppet på söndagar. Inte hette den som det stod i bokningspapperena heller, så Annelie fick fråga sig fram. Tillslut kom vi ner i garaget och hittade bilen. Snacka om att jag blev snopen. Jag trodde att vi bokat en mediumbil med fem dörrar, men den här var miniliten och hade till synes bara tre dörrar. När jag tittade in i bilen och över på Annelies sida såg jag dock att man kunde öppna där bak inifrån. Då hittade Annelie handtaget – i övre hörnet. Vem sätter ett bilhandtag där? Bilen visade sig dock vara en riktig liten pärla. Den tog oss med lätthet till de flesta ställena vi besökte under veckan. Ibland var det kanske lite kämpigt, men eftersom de flesta vägarna var nudelvägar, som vi kom att kalla dem, gick det ändå inte att köra så fort.

Vi hade bokat en egen lägenhet i Cortina d’Ampezzo, drygt 10 mil öster om Bolzano, varifrån vi skulle göra dagsturer. Enligt Google fanns tre olika vägar att köra, där den längsta var motorväg och därmed också gick snabbast. Men eftersom en viss person inte ville betala vägtullar, tog vi den sydligaste vägen som också skulle ta längst tid. Det var dock ett ganska bra val, för vi kom förbi en vacker sjö vid namn Lago di Carezza. Medan de flesta vände huvudet åt höger då de gick runt sjön och tittade på vattnet, tittade vi åt vänster och letade växter. Såklart. Där fanns till exempel skruvrams (Streptopus amplexifolius), kransrams (Polygonatum verticillatum), rapunkel (Phyteuma ovatum), prickbräcka (Saxifraga rotundifolia) och torta (Cicerbita alpina).

Lago di Carezza.
En veronika (Veronica urticifolia).
Ett fjädermott (Pterophoridae) på silverfryle (Luzula nivea).
Skogskovall (Melampyrum sylvaticum) väldigt pedagogiskt placerad bredvid en ängskovall (Melampyrum pratense).
Södra sidan av sjön hade inte lika vacker utsikt.
Esparsett (Onobrychis viciifolia).
Dessa var de första av hundratals cyklister vi såg under veckan. Jag gissar att det rådde en ömsesidig irritation mellan dem och bilisterna.
Snart framme i Cortina d’Ampezzo!
Huset där vi bodde.

I Cortina fanns det en huvudgata där biltrafik var förbjuden, mest till för lyxturister som ville köpa dyra saker, och de två mataffärer som fanns var mer frustrerande till utbudet än bergenska matbutiker. Men vi överlevde. Cortina ligger på ca 1000 m högre höjd än Bolzano, och det var så svalt och skönt.

Vår första heldag i Dolomiterna tillbringades på Lagazuoi och Passo di Falzarego. Som alltid när man är på nya ställen är det mest att stanna och se på första dagen, sen dyker i huvudsak samma arter upp igen på de andra platserna man besöker. Nya vyer får man dock alltid. En sak jag fick inse här var att det är inget pinsamt i att ta linbanan upp på toppen. I Bergen är det såklart en helt annan sak, fjällen är inte lika höga och det går att gå upp utan att behöva ta en hel dag till att nå toppen.

Utsikt över Passo di Falzarego från Lagazuoi.
Lago di Limides.
En flock alpkajor (Pyrrhocorax graculus).
En vallmo (Papaver alpinum ssp. rhaeticum).
En gentiana (Gentiana terglouensis).
Marmolada, den högsta toppen i Dolomiterna (3343 möh).
Ett litet vide (Salix retusa).
Där nere ligger parkeringen.
Rifugio Lagazuoi (2752 möh) till vänster.
En liten, liten grusviva (Androsace hausmannii).
Annelie fotar en tuva backskärvfrö (Noccaea rotundifolia).
Det är svårt med perspektiv ibland. De där klipporna kanske inte ser så höga ut, men titta på människorna bredvid.

Vid liften kunde man gå (läs: klättra) ner till en av alla de tunnlar som grävdes under första världskriget. Men, eftersom vi varken är särskilt historiskt intresserade eller hade rätt utrustning lät vi bli. Efter lunchen åkte vi ner igen och tog sikte på Lago di Limides. Fast off road.

Rostalpros (Rhododendron ferrugineum).
Drakört (Horminum pyrenaicum).
Smörboll (Trollius europaeus).
Majviva (Primula farinosa).
Fjälltätört (Pinguicula alpina).
Alpgentiana (Gentiana acaulis).
Gullfingerört (Potentilla aurea) och vårfingerört (Potentilla crantzii).
Den första av de tre växter jag hade på min önskelista – alpklocka (Soldanella alpina).
Alpklocka.
Lago di Limides med Averau i bakgrunden.
En annan rhododendronart (Rhododendron hirsutum).
En annan esparsettart (Onobrychis montana).
Alpskräppa (Rumex alpinus) och en brännässla (Urtica dioica).

På kvällarna lagade vi mat på den läskiga gasspisen med stekpannan med löst handtag, gick igenom floran (Kosmos Alpenflora) igen för att försöka identifiera sådant vi inte lyckats med i fält och planerade nästa dags resa.

På onsdagen åkte vi till Passo di Giau, på 2236 möh. Vägen dit var extremt krokig, och vi kunde först inte tro att det var Cortina vi såg rakt nedanför. Mitt i botaniseringen fick vi syn på ett gäng murmeldjur som tumlade runt och lekte. Vi hade sett skymten av ett dagen innan, men det här var underhållning i flera minuter.

Yr sa nästan varje dag att det skulle vara fint väder på förmiddagen och sedan regna på eftermiddagen, men detta blev den enda dag då det verkligen regnade. Lunchen fick vi äta i en liten grotta under Ra Gusela, men sen vågade vi inte vara kvar eftersom det åskade så mycket.

Passo di Giau.
Ra Gusela med Averau i bakgrunden till vänster.
Cortina d’Ampezzo sett från parkeringen.
Alpklocka.
Annelie bland alla alpsippor (Pulsatilla alpina ssp. apiifolia). Jag älskar den här bilden.
Så många blommor!
En gul gentiana (Gentiana punctata).
En veronika (Veronica bellidioides).
Fruktställningen till en alpsippa.
En tibast (Daphne striata).
En slamfluga (Eristalis sp.) – gissar jag.
En spira (Pedicularis verticillata) bland gullfingerörtblad.
En brunkulla (Nigritella rhellicani).
“Syskon” och “kusiner” tillsammans – en nejlikrot (Geum montanum), vårfingerört och gullfingerört.
Lunch i regn, hagel och åska.

När vi körde tillbaka mot Cortina stannade vi där flera andra bilar redan stod parkerade för att se oss omkring. Vi kom in på vad som visade sig vara stig 437, men hann inte gå många meter eftersom det fanns så mycket fint att se.

Trillingsippa (Anemone trifolia).
En vitblommig piggtistel (Carduus defloratus).
En nyckel (Dactylorhiza sp.)
En bladbagge (Chrysomelidae) på en alpflockel (Adenostyles alliariae).
Ananasgaller.

Vi stannade på ett ställe till, i en hårnålskurva, för att försöka ta oss till en liten sjö. Den låg dock nedanför ett stup och var lika ful i färgen som Inn, så vi vände snart tillbaka och åkte hem och torkade kläderna. Vi fick i alla fall äntligen se brandlilja (Lilium bulbiferum) och ängssalvia (Salvia pratensis) ordentligt, vilka vi kört förbi på flera platser tidigare. Där fanns också bland annat grönvit nattviol (Platanthera chlorantha), sotakleja (Aquilegia atrata) och nästrot (Neottia nidus-avis).

Brandlilja (Lilium bulbiferum).
Liten såpnejlika (Saponaria ocymoides).

Vid åttatiden på torsdagen anlände vi till Misurina, nordöst om Cortina. Solen lyste upp sjöröken och jag undrade om sothönorna också uppskattade den vackra morgonen. Första etappen för dagen var stigen upp mellan skidbackarna till Rifugio Col de Varda, öster om sjön. På vägen hittade vi kalkbräken (Gymnocarpium robertianum), som vi också sett på Gotland. Då missade jag att lukta på den, men denna gång stoppade jag ner näsan och jo, visst doftade den citrus.

Sjörök över Lago di Misurina.
Tre Cime.
Minigolf, någon?
Sotakleja (Aquilegia atrata).
Rostalpros.
Kalkbräken (Gymnocarpium robertianum).
Vår herres strumpor (Polygala chamaebuxus).
En ranunkel (Ranunculus hybridus) med morgondagg.
Brant.
Utsikten över Misurina från Rifugio Col de Varda.

Uppe vid rifugion stannade vi och fikade och bestämde vilken stig vi skulle gå härnäst för att komma ner till sjön igen. Det gick dock inte riktigt som vi tänkt, eftersom den vi valde visade sig vara en via ferrata, det vill säga att man behöver klätterutrustning för att säkert ta sig fram. Så det var bara att gå tillbaka igen och försöka på annat håll.

Nästa stig.
Fler alpklockor!
En ljungväxt (Rhodothamnus chamaecistus).
Fjällviol (Viola biflora).
“Öh, ska vi upp där?”
“Japp, det ska vi.”
Berget var så poröst att det smulades sönder när man skrapade på det.
Nope. Inte utan klätterutrustning.
Vi vände tillbaka.
Vi provade stigen genom skogen istället.
En ruin!
Blomma nummer två på önskelistan – glansfingerört (Potentilla nitida). Vi hade sett många tuvor av den tidigare, men detta var det första blommande exemplaret.
Julgranen stod uppställd i ruinen.
En av mina favoritfingerörter – Potentilla brauneana.
Brant stig med rullgrus. Yay…
Tillbaka vid Lago di Misurina.
Sex sothöneungar (Fulica atra)!

Upp på Lagazuoi hade det kommit fram en brittisk kvinna till oss, eftersom hon såg våra floror och vi hade näsorna i marken, och frågat vad det var för blomma hon fotat. Våra hakor åkte ner ganska långt när vi såg att det var en edelweiss, vilken var min tredje och sista art på önskelistan. Hennes sambo visade på deras karta var de sett den, så fredagens uppdrag var att återfinna den på samma ställe – Piz Boè. Vi skulle ta linbanan från Corvara in Badia, en stad som denna dag var helt proppad med cyklister på vägarna. Ursäkta mig, men hur tänker man när man cyklar i bredd på slingriga vägar med ganska mycket bilar?

I alla fall, linbanan upp till Piz Boè Alpine Lounge var den längsta vi tog under veckan, över 2,5 km. Från stationen började vi först gå på stig nummer 638, för att sedan svänga in på 636 där edelweissen skulle vara. Jodå, det blev jackpot.

På väg upp till Piz Boè.
Alpgentiana.
Rosa variant av vår herres strumpor (Polygala chamaebuxus var. grandiflora).
En sippa (Anemone baldensis).
En buskväppling (Hedysarum hedysaroides).
Glansfingerört med skalbaggsbesök.
Aurikel (Primula auricula).
En bergskrabba (Globularia cordifolia).
Edelweiss (Leontopodium alpinum)!
Tillbaka på stig 638 och på väg upp till Rifugio Franz Kostner.
Marmolada.
Människor uppe på Marmolada.
Gullfingerört.
Lago Boè.
Elritsor (Phoxinus phoxinus).
Vår lilla bil.
Ett Beatles-tributband.

På hemvägen stannade vi till strax innan Pocol och tittade till en äng helt proppad med ängsull (Eriophorum angustifolium) och några brudsporrar (Gymnadenia conopsea).

Ängsull (Eriophorum angustifolium).
Darrgräs (Briza media).

Nästa dag åkte vi tillbaka till stigen vi började på på onsdagen, men denna gång med målet Croda da Lago. För att komma dit var man tvungen att gå i uppförsbacken från helvetet. Vi hade velat gå runt berget, men utan stavar och med mina fötter som börjat göra ganska ont, gick vi till södra änden och sedan samma väg tillbaka. På olika platser stötte vi på ett irländskt par. Vid sjön sa de See you later!, men jag trodde väl inte så mycket på det. När vi kom tillbaka till parkeringsplatsen var det någon som visslade på oss. Tji fick jag, för där var de visst igen.

Vitsippsranunkel (Ranunculus platanifolius).
Bergslok (Melica nutans) med drakört i bakgrunden.
Brunklöver (Trifoloum badium).
Längst till vänster är Lagazuoi.
Cortina d’Ampezzo.
Croda da Lago.
Klättrare.
Åsnor vid Rifugio Croda da Lago.

Sista heldagen i Cortina körde vi upp till Tre Cime, kanske en av de mest populära platserna bland turister, och gick den milslånga turen runt topparna.

Vy från parkeringen ner mot Misurina.
En flockblomma (Athamantha cretensis).
Tröttnar aldrig på alpklockor.
En gentiana (Gentiana sp.).
Glansfingerört.
En annan alpklockeart (Soldanella minima).
En flod av alpskräppor.
Klippvänderot (Valeriana saxatilis).
Alptistel (Cirsium spinosissimum).
Så många Ranunculus hybridus-blad som bara väntade på att få en…
…high five!
En grobladsväxt (Paederota bonarota).
Spindelört (Thesium alpinum).
En ranunkel (Ranunculus seguieria).
Mera glansfingerört!
Alpkaja.

På väg tillbaka stannade vi till vid Misurina igen och gick hela varvet runt sjön.

En nate (Potamogeton sp.).
En snyltrot (Orobanche gracilis).
Alpflockel.
Brunnäva (Geranium phaeum ssp. lividum).
Guldärt (Lathyrus laevigatus) med besök.
Gräsänder (Anas platyrhynchos).
Där uppe var vi!

Så var det måndag igen och dags att börja åka tillbaka norrut. På väg till Bolzano stannade vi till vid Lago di Carezza igen. Tåget till Innsbruck gick strax efter lunch och när vi kom fram regnade det rätt rejält. Den svenska familj vi satt bredvid hade varit på solsemester nere i låglandet (åt Verona-hållet om jag inte minns fel) och hade inga som helst regnkläder med sig. Denna kväll gick vi söderut istället och en liten runda i skogen. Där var väldigt vackert. Efter en pizza på Vapiano köpte jag mig en stor kopp jasminte. Kanske en av de godaste kopparna te jag nånsin druckit.

En stor, vacker tistel (Cirsium erisithales).
Ett av åtminstone fem biltåg vi såg under resan.
Tillbaka i Innsbruck.
Snärjmåra (Galium aparine).
Skogsmåra (Galium sylvaticum).
Jodå, där bakom molnen är bergen.

På tisdagen var det igen tåg till München, byte av tåg till Hamburg, byte av tåg till Rødby och så buss därifrån till Vordingborg för att tillbringa en natt till hos Elli. Trots förseningar så hann vi med alla anslutningar. När vi kom fram till Vordingborg var det extremt mycket folk på den provisoriska busshållplatsen (de höll på att bygga om tågstationen), som antagligen skulle på fest i Næstved (eller Roskilde kanske?). Elli struntade i alla trafikregler och körde mot enkelriktat och kunde sen runda den långa bilkön vid trafiklyset.

Mycket bra information på tåget mellan Innsbruck och München. Nåt att införa på Öresundstågen, kanske, så att man slipper köra bort folk från sin plats hela tiden.
Fantastisk solnedgång i Danmark.

Onsdag och sista dagen. Men innan vi tog tåget till Alvesta respektive Stockholm, så gick vi en tur i skogen samt tittade på de fantastiska sädesfälten. Vid en åkerkant hade de planterat pollinatörvänliga växter. Det var kul med alla blåklintvarianter – blå, vit, ljusrosa, mörkrosa…

Av frukterna att döma skulle det kunna vara både råg- (Papaver dubium) och kornvallmo (Papaver rhoeas).
Skogsskräppa (Rumex sanguineus).
Stor häxört (Circaea lutetiana).
Långsvingel (Festuca gigantea).
Hässleklocka (Campanula latifolia).
En skorpionslända (Panorpa sp.).
Sömntuta (Eschscholzia californica).
Rosa variant av blåklint (Cyanus segetum).
Gurkörten (Borago officinalis) är nästan finare bakifrån än framifrån.
Honungsfacelia (Facelia tanacetifolia).

Nej, det var ingen dålig resa. Förutom att jag blev mer botaniskt kunnig kändes det i hela kroppen hur mycket starkare jag blivit. Det var väl den där helvetesuppförsbacken till Croda da Lago som gjorde susen.

1. Lagazuoi och Passo di Falzarego; 2. Passo di Giau; 3. Stig 437; 4. Hårnålskurvan; 5. Misurina; 6. Croda da Lago.
Piz Boè.
Köpenhamn till Cortina d’Ampezzo.
Posted in Blogg, Foto, Natur, Resa, Upptäcktsfärd | Leave a comment

Suicidal larv

Jag fick en kommentar idag som jag tolkar som ett klagomål: “Du uppdaterar inte bloggen så ofta”. Nej, sa jag, för jag satsar på kvalitet framför kvantitet. Men det är klart att jag kan slänga in den lilla fjärilslarven jag fotade i helgen innan jag drar på semester i Dolomiterna.

Min ytterdörr ligger i en ca 1,30 m djup grop, man måste gå nerför en trappa från markplan för att komma in. I denna grop har jag sett ett antal olika spindelarter, vad jag klumpar ihop som malar, både murgråsugga och källargråsugga, och så kommer det brunsniglar när vädret är optimalt (för dem). Gråsuggorna och vissa av spindlarna kommer dessutom in och fastnar i silverfiskfällorna. Men denna dag fanns det också en illgrön, kort, proportionerligt tjock fjärilslarv som hittat en (o)trygg viloplats under dörren. Istället för att ligga där tänkte jag att den kunde gå ut i gräset (för i min brist på ingående djurkunskap tror jag att det är där alla djur mår bäst), så jag satte den uppe på muren medan jag gick in och hämtade kameran. En halv minut senare var den inte kvar, utan hade ramlat ner i gropen igen. En gång till lyfte jag upp den, men det blev klart ganska snart att den inte alls ville vara där. Nej, den skulle bara ner i gropen. Hann knäppa en handfull bilder innan den trillade ner igen. Aja, tänkte jag, skyll inte på mig när du inte kommer upp igen. Vad som hände med den förblir dock ett mysterium, för den var inte kvar dagen efter. Hoppas den tog sitt förnuft till fånga och gick och förpuppade sig under en trevlig buske.

Posted in Blogg, Foto, Natur, Vardag | Leave a comment

En tur runt Myravatet

Hör och häpna men förra lördagen var det för varmt för att ha annat än bara t-shirt på överkroppen. Var på exkursion veckan innan vid Myravatnet, men då tittade vi bara på starr och det ösregnade. Så jag tog en tur tillbaka för att se vad annat man kunde finna. Dagens bästa blev brudborsten, skuggbräknen och lundbräknen.

Engelsk vallmo (Papaver cambricum).
Smörblomma (Ranunculus acris).
Gäller att lyssna på rätt soundtrack vid redigering.
Nejlikrot (Geum urbanum) med ovälkommet besök.
Nejlikrotfrukter.
Amerikansk nejlikrot (Geum macrophyllum).
Topplösa (Lysimachia thyrsiflora).
En skräppa (Rumex sp.).
Smultron (Fragaria vesca).
Blodrot (Potentilla erecta).
Brudborste (Cirsium heterophyllum).
Skogssvingel (Drymochloa sylvatica).
Skuggbräken (Polystichum braunii).
Sporsamlingar på skuggbräken.
Ormbär (Paris quadrifolia).
Sporsamlingarna på lundbräken (Dryopteris dilatata).
Posted in Blogg, Foto, Natur, Upptäcktsfärd, Vardag | Leave a comment

Långhelg på hemmaplan

Mamma pratar ibland om att när jag flyttade hemifrån för snart nio år sedan så kallade jag inte Växjö hemma längre (och det är såklart uppenbart att hon tyckte det var jobbigt). Jag minns inte hur lång tid det tog, men senare insåg jag att man kan faktiskt ha flera platser där man känner sig hemma. I höstas var jag redo att flytta från Bergen för jag har aldrig varit så trött i mitt liv på grund av vädret. Denna vår har dock bjudit på många soliga dagar och jag tycker att jag har utnyttjat dem väldigt väl. Fräknarna på näsan är tillbaka och armarna har svidit av solbränna. Flera nya stigar har utforskats och många fina vyer har insupits, och jag tror jag utvecklat en ny kärlek till denna stad som jag inte haft förut. Därför kändes det som semester på riktigt när mamma och pappa kom hit den 8 till 11 juni.

Rödvin, choklad och rummikub.

Trots mina innerliga önskningar ville det sig inte bättre än att söndagen var den våtaste på länge. Så det var bara att dra på sig full mundering på vår rododendronsafari. Normalt sett är jag inte särskilt intresserad av planterade växter, men när de exploderar i maj kan inte ens jag låta bli att bli imponerad. På kvällen åt vi trerätters på Spisekroken ute på Nordnes. Jag gillade verkligen deras koncept med tre förrätter och tre efterrätter som en.

Wall-E!

Det huvudsakliga skälet till att mamma och pappa kom just denna helg var konserten i Bergenhus Festning på måndagkvällen – Mike and the Mechanics och Phil Collins! För min egen del är jag ett större fan av MM än Phille, men båda var riktigt, riktigt bra. Jag hade ingen aning om att Phil var så skämtsam. Enligt Verdens Gang var vi ca 16500 personer i publiken.

Mike and the Mechanics.
Phil Collins med sonen Nicholas.

Trots den sena kvällen steg vi upp tidigt på tisdagsmorgonen för att hinna ta en tur upp på Ulriken. Vi kom bara tio minuter efter att de öppnat, men tyskarna hade hunnit före! Nåja, en kvarts väntetid var väl inte så farligt. Värre var det för de som stod i kö när vi kom ner igen, då sträckte sig kön långt ut på gatan.

Sydväst.
Väster. Hela Løvstakken!
Spår efter branden i april på Løvstakken. Ett norwegianplan har precis lyft från Flesland.
Nordväst. Løvstakken, Damsgårdsfjellet, Lyderhorn och Askøy på rad. Längst bak Sotra.
Norrut. Rundemanen.
Pappamannen.
Centrum.
Telemasten och en styck mamma till höger.
Tysk cowboy.

Vi hann med en snabb titt i Muséhagen innan det var dags att ta bussen tillbaka hem, slänga i sig lite lunch, och sen åka till flygplatsen. Vilken toppenhelg det varit!

Posted in Blogg, Foto, Natur, Vardag | Leave a comment