I höst läser jag en orienteringskurs om fåglars systematik, ekologi och beteende på tisdagskvällar hela terminen. Förra helgen var vi en sväng till gamla kära Tovetorp för att få se när de ringmärker fåglarna som nu flyttar söderut. Annelie och jag kom ganska tidigt på kvällen så vi norpade ett rum för oss själva. Gick ned en sväng till Malamasjön och lyssnade på gräsänderna som var himla pratglada.
Lördagen började med frukost halv sju och sen en kort promenad bort till fångstnätet. Tänk om fåglarna bara visste vad de är uppskattade (ja ni ser ju alla kameror), så skulle de inte behöva bli så stressade.
Thord och Robert med herr och fru svarthätta.
Robert plockar två bofinkar ur nätet.
Trädgårdssångare.
Lövsångare.
Järnsparv.
Gulsparven fick knappt plats i filmburken för vägning.
Sven visade runt på forskningsstationen och vi fick hälsa på de gamla damerna i hägnet.
En vårtbitare.
En tur till Väster Malma bjöd på åtta havsörnar, en brun kärrhök, lärkfalk, korp, skedänder, snatteränder, krickor och två brölande kronhjortar.
Söndagsmorgonen började med en av de sötaste små filurerna – en stjärtmes.
Sedan en gransångare.
Lövsångare eller gransångare. De var visst väldigt svåra att skilja på om man inte hörde dem sjunga.
En koltrasthona. Ja inte är de så vackra när de ruggar, inte.
Vacker morgon.
Min nyinköpta kikare funkade väldigt bra. Sen får man väl inte vara sämre svensk än att säga att vi hade väldigt tur med vädret!