Bergen från sin bästa sida

Förra helgen var Josefine här och hälsade på, och hon lyckades pricka in riktigt toppenväder. Lite kallt var det allt, men också massor av sol. På lördagen tog vi en förmiddagspromenad till Tveitevatnet och matade fåglarna. Josefine lärde mig hur man fick duvorna att flyga upp i handen. Det var en häftig känsla. På eftermiddagen tog vi en liten sväng i centrum och till kvällen hade snälla Ingrid gett oss gratisbiljetter till Akvariets halloweenfirande. De hade hyrt in ett gäng gymnasieelever som studerade teater vars uppgift var att skrämma besökarna. Deras taktik var att smyga upp bakifrån och sen viska hemskheter i örat på en. Typ, “sjöman smakar gott”. Det var verkligen obehagligt! Annars var det spännande. De hade släckt lampan i alla akvarier (utom de som innehöll känsliga arter), så man fick använda sin ficklampa (eller mobilen) att lysa med för att få se djuren. I rotundan hade jag glömt att det första akvariet innehöll de största torskfiskarna och hoppade en halvmeter eftersom jag inte var beredd på att något så stort skulle komma emot mig.

Graciöst värre.

Bryggen.

Akvariets fontän var rödfärgad och fylld med kroppsdelar.

Får det lov att vara en bukett ål?

Josefine vågade hålla i spindeln.

På söndagen tog vi en tur upp på Fløyen och Rundemanen. Det var rätt mycket folk, men man kan knappast klandra bergensarna som i princip måste ta de få tillfällen av kanonväder som bjuds i akt. Jag hade glömt att vrida tillbaka mitt armbandsur och fick lite lagom panik vid lunchtid, eftersom Josefine hade ett plan hon skulle hinna med, men situationen löste sig snabbt när hon tittade på sin mobilklocka. Medan vi åt våra quesadillas fick vi sällskap på avstånd av ett par korpar som gav ifrån sig ljud jag aldrig hört. Lät nästan som att de försökte kvittra, men med vatten i halsen så att det mer blev ett glatt gurglande.

Bergens version av Lejonkungen.

Storediket.

Store Tindevatnet.

Storediket och Byfjorden.

När vi kom tillbaka till Fløyen och skulle åka ner var där helt tjock med folk. Det verkade dock fortfarande vara så att fler var på väg upp än ner, så det var inga problem att komma på Fløibanen. Och Josefine hann med sitt flyg.

This entry was posted in Blogg, Foto, Natur, Upptäcktsfärd, Vardag. Bookmark the permalink.