Smøråsfjellet

På Kristi himmelsfärdsdag cyklade jag upp till Smøråsfjellet och gick alla omvägar från huvudstigen jag bara kunde finna. Och vad jag fann! Det var blandskog, våtmark, (planterad) granskog, snårskog och gammal kulturmark. Det var utsikter som hette duga och jag var ständigt ackompanjerad av fågelsång. Helt klart en av de bästa turerna jag gått.

En av ca 200 fågelholkar uppsatta på fjället.
Harsyra (Oxalis acetocella).
Ormbunksskott.
Utsikt över Fanafjorden från Syningom.
Harsyra och ekorrbär (Maianthemum bifolium).
Tog in på Viddestien söderut.
Fullt med tuvtåtel (Eriophorum vaginatum).
Utsikt över Fanafjorden från Appelsinbenken.
Lagom vått.
Tuvtåtel.
Tuvsävtuvorna (Trichophorum cespitosum) används som språngbrädor och stråna växer därför mest åt sidorna.
Det är aldrig för sent att resa sig igen.
Løvstakken.
Jag älskar att gå på spänger!
Snubbelträd.
Den här delen av skogen var helt magisk. Döda granar (sitkagran?) helt täckta med mossa (cypressfläta?).
Unga hultbräken (Phegopteris connectilis).
20 cm höga vitsippor (Anemone nemorosa).
Ett vitsippshav.
Smøråsreven.
“Obersten”.
Halvfint.
Vardane.
Makalös utsikt norrut från Vardane. Från Sotra i väst till Stordalsfjellet i öst.
Løvstakken, Fløyen, Rundemanen, Ulriken. Bland annat.
Tillbaka vid huvudstigen.
Hittade en sista omväg.
Lyderhorn.
När jag kom på cykeln vid niotiden på morgonen var parkeringen nästan full. Nu, vid halv två, var det bilar parkerade hela vägen ner till stora vägen.
Gul – parkeringen; röd – Appelsinbenken; grön – Smøråsreven; orange – Vardane. Knappt 6 km totalt.
This entry was posted in Blogg, Foto, Natur, Upptäcktsfärd. Bookmark the permalink.