Mina bevingade uppmuntrare

Asså aj min rumpa. Det är inte bra att sitta och plugga för länge, alltså.

Ljusglimtarna i pluggandet har dock varit ett par stycken, igår var det en jätterolig nötväcka som satt på fågelbordskanten och åt, men ibland böjde den sig bakåt så mycket att den tillslut hängde upp och ner. Flera gånger gjorde den det, det såg så komiskt ut.Och idag kom familjen domherre förbi en stund. Så sjukt vackra är de.


Jag håller på att försöka sluta bita på naglarna, vars skäl jag nog nämnt innan. Vill ju kunna skifta från manuell till autofokus på objektivet jag köpt. Det har väl gått ganska bra i en vecka, men jag stör mig på att de växer olika fort på olika fingrar, haha. Går mycket fortare på högerhanden än vänsterhanden. Men oj vad det kliar i fingrarna, de vill liksom in i munnen hela tiden… Måste stå emot!

Sista tentan innan jul på fredag, sen ska Ottilia och jag till Medis och se Christian Kjellvander! Det var tre år sedan jag såg honom på Palladium, en av de mest magiska kvällarna i mitt liv.

This entry was posted in Blogg, Konsert, Natur, Skolan, Vardag. Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.