Kärlväxtfloristik 2013

Bäst att jag säger detta innan tentan: fan vilken kurs! Alla med behörighet borde läsa den. Vi har varit på fantastiska platser runt Stockholm och Vagnhärad och sett söta, fula, konstiga, häftiga, imponerande och oansenliga växter man aldrig lagt märke till förut men nu ser vart man än går. Vi har bara varit fyra elever på kursen så alla har fått möjlighet att ställa sina frågor till vår otroligt kunnige lärare och allt har bara varit så otroligt trevligt. Låt mig visa lite vad vi gjort och vilka fina lunchutsikter man kan få om man läser denna kurs.

Första veckan höll vi oss inom SL-kortets räckvidd och kikade runt botaniska institutionen, Sandemar, Runmarö, Munktorp och Hornstull. Veckans favorit blev alla linnéor på Runmarö, jag har längtat efter att få se dem vilt ända sedan jag först fick höra talas om växten. Och så heter jag ju Linnéa i andranamn. Munktorp blev lite av en skräckupplevelse för oss alla tror jag, de hade gjort gården privat sedan förra året och vi sjasades bestämt men vänligt därifrån. Sen hittade vi knappt tillbaka till stora vägen igen utan att korsa hennes åkrar. Under kursens gång refererades alla nedgångar tillbaka till denna dag, så det hela blev ganska komiskt tillslut. Eller vad sägs om begrepp som “Sauronåkern?”

Emre och de nyfikna ungdjuren på Sandemar.

Linnéor på Runmarö.

Andra veckan bar det av till Tovetorps forskningsstation, där jag varit vid tre tillfällen med tidigare kurser. På vägen dit gjorde vi ett besök vid alkärret i Tullgarn.

Bilen.

Tullgarns slott på andra sidan.

Nyckar Carex.

Vi var på ett gungfly, en camping (fri från alkohol), runt Vagnhärad och Tullgarn igen. På kvällarna pluggade vi och jag snackade skit med Sandra som var där med faunistikkursen. Det var mysigt.

När jag stod och höll i detta rundsileshår (Drosera rotundifolia) flög en broms rakt in i den. Yay, tänkte jag, en mindre som kommer bita oss.

Gungflyet var fullt av tuvull (Eriophorum vaginatum).

Såhär såg det ut runt Karins och alla våra andras fötter. Man fick passa sig var man satte ner foten så att man inte plurrade.

Lunchutsikt på campingen i Stensund.

Medan vi nycklade mer Carex kom denna alldeles nya lilla blåmes och gjorde oss sällskap. Stackarn visste väl inte att den borde vara rädd för sådana som oss.

Efter ett tips från Chanette var vi bara tvungna att åka in till Trosa och besöka pralinbutiken.

Osvald gjorde oss sällskap de flesta kvällar på altanen under kvällsmaten.

Mera fågelsällskap i Vagnhärad.

Frågade honom om jag fick titta på andmaten (Lemna minor) han hade på bröstet men han var bara intresserad av mitt hamburgerbröd.

Ser ni vad det är? Det är Jungfru Marie nycklar (Dactylorhiza maculata). Aldrig har jag sett så många orkidéer på samma gång.

Fackelblomster (Lythrum salicaria) vid Kvarnsjön.

De små vita prickarna nere till vänster är notblomster (Lobelia dortmanna).

På fredagen gjorde vi ett till besök i Tullgarn på denna kalkrika, fuktiga äng full av gräsull (Eriophorum latifolium) och annat vackert, som till exempel kärrknipprot (Epipactis palustris).

Lördag till måndag fick jag besök av Anja från Schweiz. Vi promenerade runt i Gamla stan, köpte ordentliga vandringskängor och trekkingbyxor till mig (jävligt bra köp), åt på Wagamama och kollade på How to train your dragon. Har ni inte sett den filmen är det ett hett tips när man behöver något gulligt att titta på. På söndagen picknickade vi på Djurgården och fick två tiggande kråkor på halsen. Den ena snodde brödpåsen, men jag fick tag på den och kunde slänga den i soptunnan där den skulle vara. Påsen, alltså.

På vägen tillbaka till Tovetorp blev det Tullgarn igen.

Hittade denna krabat som fastnat i spindelnät. Sandra sa att det var en svärmare.

Hästsvans (Hippuris vulgaris), som jag för övrigt hade med i mitt projektarbete på gymnasiet.

Vi åkte till Sjösakärret, Ringsö, Vagnhärads järnväg (roligare växter på en sådan plats än man kan tro) och så Tullgarns slott på hemvägen.

Sjösakärret, fullt av gräsull (Eriophorum latifolium).

Kärrknipprot (Epipactis palustris) igen. Visst är den fin?

Örnbräken (Pteridium aquilinum).

Massor av dovhjortar på Ringsö.

Lunchutsikten. Inte långt här efter började det ösregna och jag fick hänga Kroken och anteckningsblocket på tork över natten. Båtresan tillbaka till Studsvik var rätt kul, Chanette och jag satt i fören och fick alla vågor stänkta på oss.

Tullgarns slott. Vi kände oss bara lite udda i våra fältkläder bland alla sommarmänniskor.

Murreva (Cymbalaria muralis) på slottet.

Lunchutsikt mitt emot alkärret, där vi var förra måndagen.

Tallört (Monotropa hypopitys).

Röd skogslilja (Cephalantera rubra) fick avsluta den långa listan på alla latinska namn vi ska kunna tills på onsdag. Och vilket avslut!

Men det var inte riktigt slut här. I måndags åkte vi ner till den lilla orten Regna i Östergötland för att under tre dagar få känna på hur det är att inventera, och detta till Östgötafloran. Inventeringen för den ska pågå till 2020, så det är ju ett tag kvar tills ens arbete kommer komma till nytta. Men det var kul!

Regnagården, vandrarhemmet där vi bodde.

 

Jättegröe (Glyceria maxima). Mycket mer imponerande i verkligheten.

Emre skaffade en kompis under lunchen. Denna blåvinge var dock inte ensam, alla hans kompisar (eller rivaler) flög omkring oss.

Mera kärr!

Vitag (Rhynchospora alba) blev en favorit.

Missne (Calla palustris) i blom.

Missne i frukt.

DSCF1232 liten

Blomvass (Butomus umbellatus) och gul näckros (Nuphar lutea) i bakgrunden.

Såg bara ett ben som rörde sig först och trodde det var en larv. Sen såg jag hela. Snacka om kamouflage!

Sjöranunkel (Ranunculus lingua) blev också en av mina favoriter. Jag menar, har ni sett någon så stor smörblomma någon gång?

Väl hemma gjorde jag en bukett av halvgräs och gräs jag samlat på mig under veckorna. De passade fint i olivoljeflaskan.

Så, om ni fortfarande inte är sugna på att läsa denna kurs nästa sommar får jag väl säga “your loss”. Jag mår i alla fall personligen lite bättre nu när jag kan sätta namn på några fler saker i naturen jag ser på promenaden. Stort tack till Chanette, Karin, Emre och PO för att ni som sagt gjorde allt så trevligt.

 

 

This entry was posted in Blogg, Foto, Natur, Resa, Skolan, Upptäcktsfärd. Bookmark the permalink.

1 Response to Kärlväxtfloristik 2013

  1. Pingback: En bukett gräs « Pekuchun!

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.