I måndags åkte jag till södra Öland för att hälsa på Frida och fågelskåda med henne. Tillsammans med Frida och hennes pappa knåpade jag ihop 72 arter, varav 37 jag aldrig sett förut. Eller jo, vissa av dem hade jag sett, men inte vilt i Sverige, så de räknades inte innan. Det blev väldigt många olika vadare eftersom vi var vi kusten, och det var då inte helt lätt att skilja på vissa av dem.
På vägen till Svalgården i Kvinnsgröta, där de bodde, åkte vi förbi och tittade på svartpannad törnskata och väl framme fanns en rödhuvad törnskata bakom knuten. “Rödluvan”, som hon kallades, hade tydligen bott där i flera veckor. Jättefin!
Först åt vi lunch och sen tog Frida och jag en kort, men långsam, promenad ut på fälten och tittade på växter och hälsade på korna.
Svalgården levde upp till sitt namn.
Ölandstok.
Någon form av klint. Idiotjag fotade inte bladen så nu är det svårt att bestämma vilken art det är. Skulle dock gissa på rödklint.
Vilka fluffiga öron den kon hade. Som en nallebjörn.
Sedan åkte vi till Seby badplats och började skåda på riktigt. Där knåpade vi bland annat ihop storskarv, grågås, tofsvipa, mindre strandpipare, gluttsnäppa, kärrsnäppa, grönbena, spovsnäppa, småsnäppa, kustsnäppa, kustpipare, brushane, småtärna, kentsk tärna och enkelbeckasin. Kärrsnäppa, kustsnäppa, kentsk tärna och enkelbeckasin var särskilt roligt att få se.
Storskarv och grågås.
En havsörn skrämde upp grågässen.
Flocken i mitten är kärrsnäppor.
Fler grågäss.
Alla fågelskådare på rad. Som ni ser så står vi i en kohage...
...vilket resulterar i att man får dalmatinertjurar som kommer och hälsar på en.
Ung och trotsig.
Den här tjuren kom inte åt att slicka på min rumpa som tjuren i Sandemar, men likväl ville den äta upp min jacka. Lycklig Nannie. Foto: Frida.
Upp klockan sex dagen efter för att åka till Ölands södra udde och se fler fåglar. Kustlabb, skedand, roskarl, knölsvan, storskrake och ejder visade sig så fint. Där fanns även väldigt många knubbsälar som låg och solade sig, det vill säga innan spöregnet kom. Lyckligtvis varade det inte särskilt länge.
Dubbel regnbåge över Kalmar sund.
Sen kom regnet.
Knubbsälar.
Långe Jan.
Sedan åkte vi norrut på västkusten till Västerstadsviken där Fridas pappa visste att det fanns både gravänder och skärfläckor, som stod högst på min önskelista att få se. Och mycket riktigt, där var de, tillsammans med ett par myrspovar, backsvalor och två dvärgmåsar. Vilket avslut!
Grågäss, gravänder och skärfläckor.
