Mormor.
Såhär glad är min mormor när hon får basa i köket. Fast sen blev det ju hon som fick springa ändå, för mamma och jag som rullade degen var ju kladdiga om händerna och kunde inte ta i något.
Stökigt blir det.
Bullar!
140 kardemummabullar (det vill säga sju hela plåtar) blev det. Förutom att det kunde varit lite mer kardemumma på, var de lyckade. Får öva upp mig lite, så att de blir lika goda som mormors egna nästa gång.
Igår var vi och firade minsta sysslingen Selma på 1-årsdagen. Massor av god plockmat! Dessutom fick jag mycket välsmakande fläskpannkaka av play-dohlera från storasyster Tuvalie.
Så går det när man vägrar bli matad och vill äta själv.
Det var jobbigt att åka tillbaka, för nu väntar en intensiv tid med den molekylära cellbiologin. Dessutom blir det mörkare och mörkare och jag måste lämna in kameran på service. Fast det sistnämnda kanske inte gör något om jag ändå bara ska sitta och plugga. Fast det ska bli intressant också. Jag menar, det är ju faktiskt om hur livet fungerar som vi läser.