Jättearg

För fyra år sedan, när jag började gymnasiet, träffade jag en person som kom att bli en mycket trevlig bekantskap.  Jag kom att lära mig många viktiga saker av denna människa, många av dem väsentliga för det dagliga livet. Vi delade även ett gemensamt intresse i musik och språk. Sedan studenten har vi träffats färre gånger än du har fingrar på din ena hand, däremot kanske mailen varit lika många som fingrarna på båda dina händer.

Och efter vad jag fick reda på idag, är min stora fråga: FÅR MAN INTE HA VEM MAN VILL SOM FÖREBILD NU FÖR TIDEN ELLER?!?!

Någon har påpekat för den här personen att våran fortsatta bekantskap kanske inte är särskilt lämplig. Vad på de grundar det påståendet är en gåta för mig. Ja, en ännu större gåta är hur de ens fått reda på våran konversation. Jag är arg och ledsen för att vi än idag verkar leva i ett samhälle där man inte få ha vem som helst som vän eftersom “det kanske kan leda till något olämpligt”. I helvete heller. Jag lovar, jag sitter här och morrar.

De personer man har i sitt nätverk har alla en speciell plats i ens hjärta, men de som verkligen betyder något är de där det sker ett ömsesidigt utbyte av erfarenheter och kloka ord. Ska inte jag få det bara för att jag råkar vara ung och kvinna? Det är sådant här som jämställdhetskämparna ska diskutera, inte huruvida personerna på trafikskyltarna ska ha kjol eller inte. Eller? Är det jag som överdriver nu? Tror inte det.

Går in i en annan värld.

This entry was posted in Blogg, Funderingar, Vardag. Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.